Datafication and cultural heritage – provocations, threats, and design opportunities

A workshop June 14 2020 at ECSCW, the 18th European Conference on Computer-Supported Cooperative Work, Siegen, Germany

Due to the current situation we will accept remote presentations. 
Information on COVID-19 (Corona Virus)

How to participate? Deadline is April 3, 2020.

Submit a short paper stating your position on the theme.The maximum length of the position paper is 2,000 words. The papers should follow the CSCW formatting guidelines.

Send submissions and inquiries to: khansson@dsv.su.se

Introduction to the workshop’s topic

Increasing digitization and the emergence of new data sharing practices are likely to change how our understanding of history is negotiated. The curation of data is always culturally and ideologically inflected. Accordingly, archiving practices are not only fundamental for our understanding of the past but vital in navigating the present. We have to pay particular attention to the consequences of the interfaces that curate history, especially in relation to big data. 
Crowdsourcing, social media, linked open data, and other participatory and open science practices challenge the archiving practices in cultural heritage institutions due to the character of the networked publics involved and the established structures between and within institutions. However, they also open up new opportunities and practices when it comes to understanding and defining our shared culture.

In this workshop we will bring together researchers who have studied these issues or are working to develop critical perspectives on technology, design, and research practices. We particularly welcome empirically-based research that looks into digitizing and digitalization processes in cultural heritage institutions. We also welcome theoretical contributions that put research practice into a philosophical and historical context while also questioning established norms of what constitutes cultural heritage. 

Karin Hansson, Teresa Cerratto Pargman, and Anna Dahlgren

This workshop is part of the research project Sharing the Visual Heritage. Metadata, Reuse and Interdisciplinary Research, supported by the Swedish Research Council, and situated at Stockholm University.

Together with Mattias Davidsson and Jenny Lundberg from LNU, I evaluated “Make It Happen project” that addressed 51 schools and ca 400 teachers in the south of Sweden with the aim to help them to develop teaching competence on computational thinking and programming. Last week, was time for presenting the results that were much appreciated by AV-Media Kronoberg (client), teachers and school leaders in 8 municipalities in Region Kronoberg.

I’m particularly grateful to Tina Sundberg, Anna Prisberg and Linda Stark for their invaluable help with providing us access to teaching materials, distributing surveys and organising seminars with the teachers. 

If you are interested in reading the evaluation report (in Swedish), pease contact me, we are interested in your comments!  E-mail: tessy@dsv.su.se

Sammanfattning

Denna rapport är en utvärdering av utvecklingsprojektet “Make IT happen” som löpte från januari 2018 till december 2019 och som syftade till att ge grundskolans lärare, verksamma i 8 kommuner i region Kronoberg, möjlighet att höja sin digitala kompetens inom programmering och datalogiskt tänkande. Utvärderingen baseras på kvantitativ och kvalitativ analys av enkäter (före och efter projektet), lärares skriftliga reflektioner (under projektet) samt lärares lektionsplaneringar vid slutet av projektet. Total har vi analyserat material från 218 lärare. Analysen av enkäterna visar att “Make IT happen” har varit uppskattat av deltagarna som menar att projektet har hjälpt dem att komma igång med programmering och datalogiskt tänkande i klassrummet. Av utvärderingen framgår det att en betydande andel av de som fyllde i utvärderingarna (33%) anser sig ha behov av kunskaper, lektionstips, tid och idéer – eller av direkta resurser som datorer, pengar eller personal. En något lägre andel av lärarna ansåg inte att de hade några direkta behov för att kunna genomföra undervisning inom programmering efter utbildningen. Analysen av lektionsplaneringar som lämnats in vid sista utbildningstillfälle visar att deltagarna oftast har replikerat uppgifter som de har fått under träffarna; endast några enstaka lärare har försökt skapa helt nya uppgifter. Detta tyder på att de flesta behöver känna sig tryggare med programmering innan de kan transformera sin egen undervisningspraxis. I förhållande till projektets mål kan vi konstatera att “Make IT happen” har bidragit till att öka antalet lärare som utnyttjar möjligheterna med programmering i undervisningen. Mer specifikt har projektet bidragit till att ge deltagarna baskunskaper inom programmering och datalogiskt tänkande samt ett meningsfullt didaktiskt material för lärare som undervisar i matematik och teknik. Projektet har i mångt och mycket bidragit till att fördjupa förståelsen för- och användningen av programmering i klassrummet.